#4
En omfattande skattereform genomförs
STATUS: EJ PÅBÖRJAD

Vad är det senaste som regeringen gjort?

Inget

Vad säger Januariavtalet?

”En omfattande skattereform genomförs. Reformen ska

  • öka sysselsättningen och antalet arbetade timmar med sänkt skatt på jobb och företagande,
  • bidra till att klimat- och miljömål nås,
  • stärka Sveriges konkurrenskraft,
  • utjämna dagens växande ekonomiska klyftor,
  • sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt,
  • förenkla genom att begränsa undantag,
  • minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt,
  • öka finanssektorns skatteandel och långsiktigt trygga välfärden.”

Varför behöver Sverige en skattereform, enligt Timbro?

Sverige har världens femte högsta skattetryck och kommer 2020, efter att värnskatten tagits bort, fortfarande ha världens tredje högsta marginalskatter. Skattesystemet är krångligt och bestraffar investeringar, sparande och entreprenörskap. Det finns också en rad punktskatter som inte följer någon logik, som miljöskatterna som är högre än motsvarande miljöskada. För att värna Sveriges konkurrenskraft och en fortsatt god ekonomisk utveckling måste skattesystemet förändras så att tillväxt och ökad sysselsättning främjas.

Timbros reformförslag:

  • Ersätt jobbskatteavdraget med ett jobbgrundavdrag. Jobbskatte­avdraget är krångligt, subventionerar höga kommunalskatter och kommer inte bidragstagare med låga arbets­inkomster till del. Det jobbgrundavdrag på 10 000 kronor per månad som vi föreslår skulle lösa dessa problem, göra det mer lönsamt att arbeta och skapa uppskattningsvis 60 000 nya jobb. Det är ett viktigt tillskott i ett läge där konjunkturen viker och arbetslösheten riskerar att växa.
  • Avskaffa den statliga inkomstskatten. Även efter att värnskatten tas bort vid årsskiftet kommer Sverige att ha världens tredje högsta marginalskatter på högre inkomster. Om vi vill att människor ska utbilda sig, anstränga sig och ta ansvar i yrkeslivet krävs ytterligare lättnader. En avskaffad statlig inkomstskatt skulle sannolikt, i likhet med vad som är fallet med värnskatten, vara självfinansierande för statskassan.
  • Synliggör arbetsgivaravgifterna. Det finns starka demokratiska motiv till att göra det lättare för människor att förstå hur mycket de betalar i skatt. Därför bör arbetsgivaravgifterna göras om till direkta skatter som betalas av löntagarna. Av samma skäl bör pensionsavgiften särredovisas, och bara betalas upp till taket för pensionsgrundande inkomst, för att stärka kopplingen mellan inbetalningarna och pensionsrätten.
  • Halvera bolagsskatten och sänk kapitalinkomstskatten. För att värna välståndet måste förutsättningarna att starta, driva och utveckla företag bli bättre. En halvering av bolagsskatten till drygt 10 procent, som vi föreslår, gör det lättare att attrahera kapital till Sverige. Det skapar också utrymme för löne­ökningar. Skatten på kapitalinkomster, som i dag varierar mellan 15 och 30 procent, sänks till en enhetlig skattesats på 15 procent i syfte att främja sparandet.
  • Reformera fastighetsbeskattningen. I dag är hyrt boende skattemässigt missgynnat jämfört med ägt boende, eftersom inkomster från uthyrning av bostäder beskattas som kapitalinkomst – en kostnad som egnahemsägare slipper. Vi föreslår en reform av bostadsbeskattningen där skatten på villor och bostadsrätter höjs samtidigt som fastighetsskatten på hyreshus avskaffas. På så sätt skapas neutralitet mellan upplåtelseformerna. Fastighetsskatten på kommersiella fastigheter gör det mindre lönsamt att investera i fastigheter jämfört med andra tillgångar. Den snedvrider på så sätt företagens investeringar och bör avskaffas. Stämpelskatten, som betalas vid köp och belåning av fastighet, är en ren transaktionsskatt som minskar rörligheten på bostadsmarknaden. Även den bör slopas. Reformerna på fastighetsområdet innebär, tillsammans med sänkt reavinstskatt till 15 procent, en skattesänkning med 17 miljarder.
  • Gör momsen enhetlig och bredda skattebasen. Företag i branscher som omfattas av momsundantag lägger inte moms på sin försäljning, men får inte heller tillbaka momsen på sina inköp, vilket gör att de har incitament att bedriva verksamhet i egen regi. Därför bör undantagen begränsas. Vi föreslår att skattebasen utvidgas till att även omfatta bland annat hyror, lotterier och föreningar. Olika momssatser innebär också att politiken gynnar vissa branscher på andras bekostnad och därigenom skapar gränsdragnings­problem. Därför bör momsen bli enhetlig. Vi föreslår att den enhetliga skattesatsen sätts till 25 procent, vilket tillsammans med bredare skattebas inbringar 75 miljarder kronor till statskassan.

Vidare läsning

Kontakt
Jacob Lundberg
Chefsekonom
070-276 74 24
jacob.lundberg@timbro.se
jacob2