REFORMBEVAKAREN: Analys och kommentar

Första reformlöftet snart i hamn

Den 1 januari i år avskaffades värnskatten, i enlighet med punkt 5 i Januariavtalet. Därmed har Liberalernas viktigaste krav infriats.

Värnskattens bakgrund visar att historien har en tendens att upprepa sig. Det var Folkpartiet som inför skattereformen 1990–1991 fick igenom att alla skulle få behålla ”hälften kvar” av en löneökning. Detta åstadkoms genom en kommunalskatt på i snitt 30 procent och en statlig inkomstskatt på 20 procent – alltså en total marginalskatt på 50 procent, exklusive arbetsgivaravgifter och skatter på konsumtion.

Redan 1995 gjordes dock en avvikelse från hälften kvar-principen, när Socialdemokraterna införde värnskatten, först som en höjning av den statliga inkomstskatten och från 1999 som en extraskatt från en högre brytpunkt.

Nu är det återigen Liberalerna som har tvingat Socialdemokraterna att acceptera sänkt marginalskatt. Den här gången räcker det dock inte hela vägen till hälften kvar, eftersom andra skatter höjts sedan 1990-talet. Att höginkomsttagares marginalskatt sjunker från 60 till 55 procent är dock ett viktigt steg på vägen.

Om man även beaktar arbetsgivaravgifter, moms och andra skatter på konsumtion, är det en bra bit kvar till hälften kvar: Den totala beskattningen på en löneökning sjunker från 76 till 73 procent. I stället för världens högsta marginalskatt får Sverige världens tredje högsta.

Värnskattens avskaffande är alltså ett viktigt steg mot att göra Sverige till ett mer normalt land med mindre extrema skattenivåer. Liberalerna förtjänar beröm för att ha drivit igenom denna skattesänkning i ett otacksamt medieklimat där kakans fördelning alltid hamnar i första rummet, medan kakans storlek anses vara mindre viktig.

Den som är observant noterar att punkt 5, trots borttagandet av värnskatten, inte redovisas som genomförd på Reformbevakarens förstasida. Det beror på att punkten även utlovar en grön skatteväxling. Skatteväxlingen har visserligen påbörjats, men omfattar än så länge långtifrån de 15 miljarder som anges i Januariavtalet.